Djurparkspinsamhet - Emil

I torsdags besökte vi Taiz djurpark och tittade bland mycket annat på deras relativt stora lejonsamling. Mer än trettio lejon lever inspärrade i var sin liten fyrkantig järnbur (knappt större än de svenska burhönsens) utan något sällskap och utan någon som helst stimulans. Vidrigt. Jag vill aldrig mer gå på zoo. Vi tvingades dessutom att betala 500 rialer (motsv. 20 SKr) i inträde för familjen istället för de 200 rialer vi betalade sist när vi var där. Tydligen hittade de på något slags turistpris för oss denna gång. Och pinsamt men sant, när vi gick där inne och tittade på alla påfåglar, chimpanser och förtryckta lejon, gick jag och grämde mig över att vi tvingades betala så mycket pengar. Kanske ett tecken på att vi bott i Jemen länge nog nu.

(Anledningen att vi åkte till djurparken var förresten att Amos så länge har talat om lejon att vi tyckte det var dags att han kunde få se några på riktigt. När vi väl kom dit var han dock mycket mer intresserad av att klättra på de öststatsliknande klarblåa parkbänkarna än att titta på själva lejonen. Barn är oförutsägbart coola.)