Inget för känsliga magar ... - Monika

Så kom den då. Magsjukan vi väntat på. Eftersom vi befinner oss i ett rätt smutsigt land, enligt svenska mått mätt, så tror man ju nästan att en släng av dålig mage är obligatorisk. Vi har försökt att vara så försiktiga som man kan vara: vi har speciellt dricksvatten här på centret som vi hämtar i dunkar och det dricker vi, sköljer frukt och grönt i och kokar pasta i etc. (En helig regel gällande frukt och grönt: Cook it! Peel it! Leave it!) det är svårt dock att få en ettåring till att sluta pilla på precis allting när man är ute – även om man kan hindra honom att stoppa saker i munnen så är det svårt att hindra honom att leva som ett normalt barn. Klart killen ska få pilla (det finns en antibakteriell handtvätt man alltid kan ha med sig och ta på händerna när han pillat i något riktigt äckligt).

Och trots noggrann handhygien så visst har vi fått gå på toa lite raskare än normalt ibland men riktigt sjuka har vi ändå inte varit förrän nu i helgen (helg för oss är alltså torsdag och fredag. Vilket innebär att vi har söndagsångest på fredagarna då man borde känna sig som mest avslappnad. Lite omvänt…). Det började i tisdags då Amos kräktes två gånger på förmiddagen. Emil och jag visste inte riktigt om han var sjuk eller om det berodde på att han för mycket havregrynsgröt till frukost – han känner inte riktigt sina egna begränsningar när det gäller mat nuförtiden. Men han var pigg i övrigt och skrattade riktigt mycket på kvällen när pappa Emil spelade volleyboll med jemeniterna på centrets bollplan.

Sedan, natten till torsdag fick jag ligga på knä framför toaletten ett antal gånger. Hela torsdagen låg jag till sängs och Emil och Amos fick rå om sig själva. Jag hade ont i varenda muskel i kroppen (aha – malaria hör jag någa tropikkännare ropa!) och höll på att svimma vid något tillfälle innan jag skyndade mig tillbaka till sängen (hörde jag ännu ett aha?).

Emil tog sig ut på stan tillsammans med den andra familjen (eller delar av den eftersom den ena dottern låg lika däckad som jag…) och köpte bland annat jättefina keramikmuggar för 2 kronor styck och stora korgar för en tia. När han kommer hem sent på eftermiddagen så är det rätt in på toaletten för honom också. Halv åtta låg hela familjen Mattsson och sov! Aldrig hänt tidigare och jag tvivlar på att det någonsin kommer att hända igen.

Så idag, fredag, har vi fått hålla oss rätt lugna. Magarna har stabiliserats men vi har fortfarande lite ont i huvudet och i resten av kroppen. Men vi tror inte att det är malaria… Men vem vet, fortsättning kanske följer på detta hemska tema.