Monika, Emil och Amos Mattsson rapporterar om livet i Jemen. Vill du ha nå oss? Brev eller paket: Mattsson, SFM, P.O. Box 295, Taiz, Jemen. Tel.nr: +9674240155 (ring helst 16-20 svensk tid) Mobil: +967733053193 (dygnet runt) Skype: (hämta ner programmet Skype www.skype.com och ring gratis. Sök efter ”Emil Mattsson”) MSN (www.msn.com) Mail: mattssonemil@hotmail.com, mattssonmonika@hotmail.com Eller gör inlägg på denna blogg. Då får ju alla del av era hälsningar ...

februari 09, 2006

Äntligen undervisar jag – mitt projekt del 3 - Monika

Förra vecka åkte jag och vår assistent Akram upp till Sana’a för att möta Jemens utbildningsminister och få våra kontrakt påskrivna. Mötet gick bra – jag fick skaka hand med ministern, dricka lite te och berätta om mitt projekt. Han och hans rådgivare tyckte att det lät som ett bra projekt men de tyckte att det var mycket att jag skulle ha två grupper (hade de vetat att jag dessutom var småbarnsmamma hade de nog svimmat) och de tyckte också att det var för långa kurser. Tanken från början var nämligen att lärarna skulle gå här i två terminer. En termin skulle vi fokusera mest på språket och en termin på metodik och pedagogik.

På ministerns inrådan har jag därför gjort om kurserna lite så nu kommer jag att ha både lärare och inspektor en termin – åtminstone tills vi har utvärderat första terminen. Det som är bra med att arbeta med ett projekt är att ingenting känns låst – jag har hela tiden möjlighet att ändra det som inte fungerar. (Nu är ju dessutom chefen i Sverige så nu får jag bestämma själv, vilket är bra ibland men otroligt jobbigt ibland.)

Ministern skulle skriva på vårt kontrakt men då han såg att på ett annat ministerium som också är iblandade så hade inte ministern själv skrivit på utan endast hans närmaste man så ville inte herr utbildningsminister heller skriva på… Det var lite synd men jag fick ju skaka hand och dricka te. När jag gick ut ut rummet sa en av de sjutton gubbarna som var närvarande något på arabiska och sedan gapskarattade de allihopa. Kanske vill någon gissa vad de sa? Själv ligger jag sömnlös på nätterna och funderar.

Men tack vare underskrifterna har jag nu börjat undervisa två månader efter ankomst till Jemen. Det är väldigt kul. När man tänker på vilket inflytande en sådan här kurs faktiskt kan ha så mår jag väldigt bra. I en grupp har jag tjugo lärare. Om var och en av dem har hundra elever (i själva verket har de fler än så) så innebär det att vi når ut till 2000 elever. Och detta i år! När jag har inspektorerna så är varje inspektor ansvarig för cirka 20 lärare. Det betyder alltså att 20 inspektorer handleder 400 lärare. Som var och en har hundra elever… Då är vi helt plötsligt uppe i svindlande 40000 elever. Jag känner verkligen att detta är bistånd som når ut till folket. Hoppas bara att det jag förmedlar är gott!