Hur man skapar konflikter i en redan laddad situation, eller hur jag försöker införa slöjförbud i mitt klassrum utan större framgång… – Monika

I dessa tider av karikatyrer och brända ambassader får man vara försiktigt med sina uttalanden. Detta har jag fått lära mig från högsta instans här i Jemen.

I mitt projekt har vi hela tiden velat att kvinnorna ska lyfta på slöjan medan de är i klassrummet. Detta pga att det handlar om språk och kommunikation och att det för en otränad västerlänning är väldigt svårt att nå fram till någon där man bara ser ögonen. Detta med slöjorna är inte min idé utan det har jag blivit tillsagd sedan jag kom hit. Jag trodde nog att det stod i Projektbeskrivningen men det gör det inte utan har kommit till någonstans på vägen. Och jag tycker att det är en väldigt svår fråga.

Hur som helst, kvinnorna har vetat om att vi ställer detta krav sedan de var här på antagningsprovet. Det stod på själva provet och jag pratade med alla kvinnor efter provet för att försäkra mig om att de förstod. De flesta sa då att de inte skulle kunna gå kursen. Några enstaka sa ”No problem.”

Så andra lektionen med mina inspektorer så säger jag till kvinnorna att om de ska gå kursen så måste de ta av sig slöjan. De vill så klart inte gå med på detta utan lämnar kursen under rasten.

Efter rasten kommer alla män tillbaka och är rasade och säger att de inte heller kan gå kursen om inte deras systrar och kollegor får gå kursen med slöja. Som ni förstår är detta inte en rolig diskussion att ha om man kommer från ett skandinaviskt land dessa dagar. Det slutar med att jag blir helt tårögd och säger att jag inte kan ge dem någon lösning där och då. (Jag vill påpeka att detta inte gäller alla män: en del menade på att de alla kände till slöjkravet från början och om man som man inte kan ställa upp på detta borde man inte heller kommit till kursen.)

Vi ringer upp till Minister of Education’s Office här i stan och åker dit. De lovade oss att vi skulle få genomföra kurserna utan slöjor när vi var där i december. Vad de borde gjort var att säga till sina lärare och inspektorer om detta krav när de valde ut dem som fick komma till uttagningsprovet. Men de ”glömde” det. De erkände för oss att de gjort fel men de sa också att de inte kunde göra något åt det. Givetvis kan de inte beordra sina kvinnor att visa ansiktet – detta skulle vara politiskt självmord. Min känsla är att de inte glömde det alls utan de vetat hela tiden och struntat i det. De inser att gratis fortbildning av lärare är något man inte kan låta slippa undan. Alltså nickar man och säger att man förstår…

De ger oss några alternativ: kör kursen som den är så ser vi till att i höst blir det bara kvinnor som är slöjlösa. Eller dela upp kursen på kvinnor och män så är det inget problem att lyfta på slöjorna. Vi bestämmer oss för att dela upp kursen: vi vill då börja med kvinnorna för att inte dessa ska behöva komma i andra hand. Männen tänkter vi ta till hösten. De respekterade vårt beslut – sa de. Men sent på kvällen ringer en av cheferna och säger att så kan vi inte göra. Vi måste köra som vi börjat. Kvinnor och män blandat, och med slöjor. Vi får alltså inte bestämma över vår egen undervisning på vårt eget center.

Orsaken till att de inte ville att vi skulle ändra något är att det redan hade spridit sig utanför väggarna att Swedish center vill ta bort slöjorna. Kopplingen Sverige – Danmark gör givetvis detta till en mycket laddad fråga och de var rädda att pressen skulle få ny om historien. Då skulle vår säkerhet vara i fara och även skulle skolans undervisning kunna riskeras. Det finns alltid folk på höga poster med en mer konservativ syn som skulle kunna försöka ta tillbaka vårt centers tillstånd att undervisa. Frågan hade varit ända upp på ministeriet och vänt innan vi fick beslutet här i Taiz.

Hur är det då – står det i Koranen att dessa kvinnor måste vara täckta? De flesta här verkar anse att det står i Koranen att kvinnorna måste täcka allt utom ansiktet och händerna. Alltså är det en kulturell regel att dölja hela ansiktet, inte en religiös. Sedan finns det vissa som tolkar Koranen som att kvinnor ska dölja sig helt men dessa verkar inte vara så många. Men gränsen mellan religion och kultur i detta land är inte helt enkel att dra.

För många kvinnor är det ett väldigt stort steg att visa ansiktet bland okända män. Inom familjen och bland kvinnor är det inga problem. Emil jämför det med att det är samma känsla som om han skulle behöva stå och undervisa utan byxor och kalsonger, ve och fasa! Om man har levt ett helt liv bakom slöjan (eller med kalsonger) så är det givetvis inte lätt att ta bort den. Det som är konstigt är att om dessa kvinnor skulle åka utomlands så skulle de kasta slöjan ombord på flygplanet (precis som en del svenska män kastar kalsongerna kanske?). En mycket svår fråga således som säkert skulle kunna utlösa en och annan demonstration.

Jag tycker att det är svårt att kommunicera med dem bakom de svarta skynkena men jag respekterar verkligen deras känslor. Någonstans tror jag att de skulle känna sig friare om de tog av sig slöjorna men det kan aldrig komma som ett krav utifrån, det måste komma som ett eget val. Jag önskar att jag kunde säga att Jemen var på väg att bli mer och mer liberalt när det gäller denna fråga men tyvärr är det inte så. Istället blir det mer och mer slöjor, även i vissa delar där det varit vanligt att visa ansiktet så täcker kvinnorna sig mer och mer. Mörkret bereder ut sig över Jemen.